La-La Land

Fick hem anställningsbeviset från mitt nya jobb idag och det kittlade till i magen på ett himla härligt sätt! Samtidigt smärtan i bröstet av saknad efter en mamma som bryr sig och känner exakt samma glädje som mig, om inte ännu större. Den dagen min mamma gick bort så hände nåt med mig. Allt kändes plötsligt meningslöst när jag inte hade henne att berätta för, göra stolt, dela glädjen med. Det var svårt det där och har varit sen dess. Jobbar dagligen på färdigheten att glädjas för mig själv och låta det vara bra så, utan att söka bekräftelse hos någon annan. Ingen kommer ändå kunna ge mig det där som mamma alltid gjorde, när jag visste hur himla stolt hon var över mig.