❤️
Vi firade din födelsedag i november. Vi var ett gäng tjejer, var och en utvalda och handplockade av dig. Vi stod i köket och skojade om hur svår jag är att bli vän med. Vad svårt jag gjorde det för dig i början, när vi just träffats. Du sa: Fast du är
ju inte sån egentligen Terese. Jag garvade bara, som jag brukar. Du sa igen och mer ihärdigt: Du är ju världens snällaste när man lär känna dig, när du släpper in en. Du såg på mig och log och jag visste att du menade det. Och jag tänkte: Shit vilken
tur jag har som får ha henne som en av mina närmaste vänner. Att du valde mig.
Du sa ofta sådär till mig, försökte stärka mig i att jag är bra som jag är, värd att älska. För det var sån du var. Du såg allt det goda i alla. Helt fördomsfri och öppen, som från en annan planet. Du lärde mig så mycket och kompletterade min personlighet
så fint. Du var aldrig någonsin rädd för att infrågasätta mina fördomar och tidvis hårda ord. Du vågade alltid säga ifrån till mig.
Jag inser att jag nu emellanåt känner mig lite vilsen. I vår kvartett så var du den som sa ifrån till mig när det räckte, när jag sa det där jag bara borde ha tänkt. Det var någon slags trygghet i att jag inte kommer snacka dumheter eller älta sönder
mig eller stänga inne sorg och hårda känslor. Du tillät inte det. Ingen av oss gjorde det. Vi gav varandra nästan varenda sanning och vi berättade så ofta för varandra hur viktiga vi var för varann. Det var något så befriande i det, öppenheten vi
kommit till. Jag älskar ju er så otroligt mycket allihop och du fattas mig så otroligt mycket. För varje dag som går så försöker jag komma närmare någon slags insikt och acceptans. Men det är svårt och det tar tid.
En gång sa du till mig att det värsta du kunde tänka dig var att du skulle dö och ingen längre skulle prata om dig. Det var när jag berättade att jag fortfarande knappt klarar att prata om mamma och alla minnen, sorgen och smärtan. Jag har tänkt mycket
på det sen dess, inte minst nu. Jag lovar dig min älskade vän att i mitt hjärta kommer du alltid ha en så otroligt stor och speciell plats. Du kommer alltid att vara närvarande i både mina tankar och minnen och jag lovar att prata om dig❤️
Älskade älskade Stina, du saknas mig.
