La-La Land

Kan folk fan sluta att bli så himla förvånade och säga att man är så modig och bra om man flyttat till en ny stad där man inte känner någon "bara" för ett jobb? Seriöst alltså, vad är grejen med det? Vi har alla fått vår lott, sen väljer vi vad vi gör med den. Jag väljer att flytta runt till olika platser, testa olika jobb, lära känna nya människor och utmana mig själv. Och om du nu väljer att tjäna brödfödan (för det blir nog inte mkt mer än så?) på att reparera kaffemaskiner så fine: Varsågod, gör det. Men härja för helvete inte med mig om mina val. För du och jag är på två olika planeter. Jag jobbar för utmaningen och allt det jag får tillbaka av jobbet, den där speciella känslan av tillfredsställelse när jag etablerat en bra patientkontakt, den där värmen i magen när den där svåra brukaren sjunger lite och ler mot mig. Det är för de stunderna jag jobbar.

Men reparera du dina kaffemaskiner eller folks fläktar och fönster. Men sluta imponeras av andra folks val. Det kunde lika gärna varit du, men du valde den lätta vägen. Fucki´n deal with it.