Du är så naiv att det gör ont att bara stilla se på
Seriöst vänner. Den här veckan har inte precis börjat på topp för fröken Alexandersson.
Okej, det började i måndags. Vid kvart över sju gick jag som vanligt ner på gården och skulle ta min bike till jobbet. Tror ni cykeljäveln är där då? Nix, icke. Stulen? Neeej, eller? Tänk, tänk, tänk, vart kan den va? Tog en chansning och spatsera ner till trädgårn bredvid Bykarns (Andreas place där vi festa lite efter grillningen i fredags). Min chansning visade sig vara rätt och jag tog cykeln för att dra till jobbet. Vad fan upptäcker jag? Fetpunka på framdäcket. Tack gud för en underbar start på måndagen. På kvällen fortsätter oturen med att jag lyckas trampa på mina egna glasögon så numer sitter de bara bakom ena örat, den andra grejen är av. Tack igen, för flytet. (Tur jag ändå tänkt investera i ett par nya snart, Christina ska följa med o va smakråd på torsdag!)
14 aug smäller det du Jen Bunney!
Idag sen då. Trodde det skulle bli en bra dag när jag steg upp och det var jättefint väder. Cyklade till jobbet i lugnan ro. Dagen började med att jag fick en syrlig och jävligt onödig kommentar av en kollega. Den fortsatte med att PMSen smög sig på mig likt en skugga under dan och totalt expolderade under em/kväll. Detta gjorde att jag för det första var pisstråkig mot Ante samt att tennisen gick skitkasst unde rhela de 1,5 timme vi spela. Insåg även att sandalerna som jag haft på mig hela dan har gett mig vattenfyllda blåsor under hälarna som gör ont för varje steg jag tar. Som sagt, inte min dag.
Men jag tänker såhär. Nu kan veckan bara bli bättre! (Eller jag försöker tänka så och det är fan good enough!
Sen är det ju itne bara skit heller! Jag hade en jättefin kväll igår med vännerna och idag har jag planerat för lite ledighet under sommaren och så.
V 29 blir nog en hemvändarhelg. Saknar er där hemma så himla mycket!
Har även ikväll varit ute och gått en sväng, en timme eller en och en halv kanske. Kan inte riktigt andas på kvällarna, måste bara ut. Svår känsla att beskriva.
Natti
Okej, det började i måndags. Vid kvart över sju gick jag som vanligt ner på gården och skulle ta min bike till jobbet. Tror ni cykeljäveln är där då? Nix, icke. Stulen? Neeej, eller? Tänk, tänk, tänk, vart kan den va? Tog en chansning och spatsera ner till trädgårn bredvid Bykarns (Andreas place där vi festa lite efter grillningen i fredags). Min chansning visade sig vara rätt och jag tog cykeln för att dra till jobbet. Vad fan upptäcker jag? Fetpunka på framdäcket. Tack gud för en underbar start på måndagen. På kvällen fortsätter oturen med att jag lyckas trampa på mina egna glasögon så numer sitter de bara bakom ena örat, den andra grejen är av. Tack igen, för flytet. (Tur jag ändå tänkt investera i ett par nya snart, Christina ska följa med o va smakråd på torsdag!)
14 aug smäller det du Jen Bunney!
Idag sen då. Trodde det skulle bli en bra dag när jag steg upp och det var jättefint väder. Cyklade till jobbet i lugnan ro. Dagen började med att jag fick en syrlig och jävligt onödig kommentar av en kollega. Den fortsatte med att PMSen smög sig på mig likt en skugga under dan och totalt expolderade under em/kväll. Detta gjorde att jag för det första var pisstråkig mot Ante samt att tennisen gick skitkasst unde rhela de 1,5 timme vi spela. Insåg även att sandalerna som jag haft på mig hela dan har gett mig vattenfyllda blåsor under hälarna som gör ont för varje steg jag tar. Som sagt, inte min dag.
Men jag tänker såhär. Nu kan veckan bara bli bättre! (Eller jag försöker tänka så och det är fan good enough!
Sen är det ju itne bara skit heller! Jag hade en jättefin kväll igår med vännerna och idag har jag planerat för lite ledighet under sommaren och så.
V 29 blir nog en hemvändarhelg. Saknar er där hemma så himla mycket!
Har även ikväll varit ute och gått en sväng, en timme eller en och en halv kanske. Kan inte riktigt andas på kvällarna, måste bara ut. Svår känsla att beskriva.
Natti
Kommentarer
Trackback