Running away is not the answer
Helt underbart väder har det varit idag. Har inte hunnit njuta värst av det dock, har varit fullt upp hela dagen. Fick även en timmes info om Pandemin och hur vi ska tackla det om den bryter ut på riktigt. Naturligtvis kom jag instormandes, flåsandes 7 minuter sent för jag hade varit på ett utdraget hembesök ute i ingenstans ungefär.
Bild från sista hösten i Umeå.
Härjade in på 3 olika kontor på socialförvaltningen innan jag äntligen hittade någon som visste vart vi skulle vara. Fäktade med händerna, andades stötvis och fick ur mig SVININFLUENSA och tittade frågande på tjejen på första kontoret. Hon såg alldeles förskräckt ut och jag fick kippande fram "information". Ja det där upprepade jag alltså för tre personer som samtliga reagerade på samma sätt, först rädsla, sen lättnad och sen ointresse. Va fan, har de noll kommunikation på soc-kontoret eller? Ni som känner mig vet hur mycket jag verkligen HATAR att komma sent, särskilt till en sån grej, där alla sitter samlade, typ 30-40 pers. Fy fan vilken stress.
Jag och Mari -06. Long time no see.
Efter 16, när vi var klara med informationen ville jag ungefär sätta mig ner och tjuta, så trött va jag med, men det vara bara att bege sig iväg på ännu ett hembesök. Kommer fram till stället o inser att jag glömt en grej. Men de fick lösa det provisoriskt så åker jag dit med det imorgon bitti. Nej fy fan vilken dag alltså.
Ska ta mig ut och uttnyttja det fina vädret lite tänkte jag. Någon spinning blev det ju inte, en annan jobbade ju...Den jävla foten vägrar bli bättre dock så det är cykla som gäller isf, gör jätteont när jag belastar. Vet inte vad jag gjort, det kom bara helt plötsligt i söndags. Hoppas det går över snart!
Latah dudes!
Bild från sista hösten i Umeå.
Härjade in på 3 olika kontor på socialförvaltningen innan jag äntligen hittade någon som visste vart vi skulle vara. Fäktade med händerna, andades stötvis och fick ur mig SVININFLUENSA och tittade frågande på tjejen på första kontoret. Hon såg alldeles förskräckt ut och jag fick kippande fram "information". Ja det där upprepade jag alltså för tre personer som samtliga reagerade på samma sätt, först rädsla, sen lättnad och sen ointresse. Va fan, har de noll kommunikation på soc-kontoret eller? Ni som känner mig vet hur mycket jag verkligen HATAR att komma sent, särskilt till en sån grej, där alla sitter samlade, typ 30-40 pers. Fy fan vilken stress.
Jag och Mari -06. Long time no see.
Efter 16, när vi var klara med informationen ville jag ungefär sätta mig ner och tjuta, så trött va jag med, men det vara bara att bege sig iväg på ännu ett hembesök. Kommer fram till stället o inser att jag glömt en grej. Men de fick lösa det provisoriskt så åker jag dit med det imorgon bitti. Nej fy fan vilken dag alltså.
Ska ta mig ut och uttnyttja det fina vädret lite tänkte jag. Någon spinning blev det ju inte, en annan jobbade ju...Den jävla foten vägrar bli bättre dock så det är cykla som gäller isf, gör jätteont när jag belastar. Vet inte vad jag gjort, det kom bara helt plötsligt i söndags. Hoppas det går över snart!
Latah dudes!
Kommentarer
Trackback