La-La Land

Sitter på tåget. Är lite uttråkad, väldigt trött, full av ångest och mast sliten. Länge sedan jag hade en söndag som denna, o då får jag klaga av mig hur mycket jag vill här på bloggen, det är ju ändå min blogg o ingen tvingar någon att läsa de självömkande orden.
Har läst igenom feedbacken på vår c-uppsats och jag kan säga att det känns som att vi ska göra om hela uppsatsen. På 10 dagar. Hur fan det ska gå till är en gåta som varken jag eller Jen vet svaret på.

Fan vad jag hatar dagar som denna. Vill bara att den jävla dagens ska vara över. Vi kommer ha sinnessjukt mycket att göra i skolan inom det närmaste. Fan vad jag är trött o fan vad jag är less.

Vad jag är less på?
* Att vi har minihitler som handledare som kräver 1000 gånger mer av oss än de andra handledarna (känns det som)
* Att jag är så jävla impulsiv ibland.
* Att jag utan att fatta det förrän efteråt går emot mina egna principer ibland.
* Att det går mot mörkare tider.
* Att jag har alldeles för starka behov för mitt eget bästa.
* Att jag sitter här o klagar fast jag egentligen vet att när allt kommer omkring har jag det ju ändå jävligt bra. Underbar familj o underbara vänner.

Nej fan, nu får det vara slutklagat. Dags att rycka upp sig. Det är bara o ta tag i allt som måste göras i höst, det är inte mer med det. Dessutom vann jag 100 kronor på en trisslott idag. Grattis till mig.

So Long nära och kära