Tre fina grejer
Tre fina grejer just nu att vara tacksam över:
1. Våren är på ingång och morgonträning och kvällar bjuder på mer ljus❤️
2. Läggningsrutinerna fungerar så fint med barnen nu sen ett par månader tillbaka. Vi lägger båda barnen samtidigt och sitter mitt emellan deras sängar. Vanligtvis tar det ca 10 min tills båda sover djupt. Så nu har vi bara nattning varannan kväll till
skillnad från tidigare när vi la Hollie ena kvällen och Maja nästa och tvärtom för den andre föräldern. ❤️
3. Vi har gått på påsklov nu (barnen iaf) och ledighet väntar! Imorrn jobbar jag men Tommy är ledig. Fred-sönd jobbar Tommy men jag är ledig och på måndag är hela familjen ledig tillsammans! ❤️
Bonus:
1. Promenerade i vårsolen till ett av mins hembesök idag. Vardagslyx så det förslår!
2. Fick livets endorfinrus på träningen imorse
3. Förut när barnen lekte för fullt med varann så tog jag fram några bitar sparad fin-choklad och läste en tidning vid köksbordet 😌
I måndags var jag och Maja på barnakuten och kollade upp hennes axel efter inrådan från 1177. Det visade inget på röntgen så vi firade det och att Maja har ett otroligt tålamod och satt lugnt och väntade 5 timmar på sjukan med en smoothie och att
hon fick välja en grej på Lindex. Hon valde en guldkjol såklart!
Missvisande
Den här bloggen är ju något av det deppigaste en kan entra nu för tiden. Vill med detta inlägg berätta för mig själv att nej, det är inte så deppigt som det låter. Det senaste året har varit extremt utmanande och tufft men mellan varven är det ju väldigt
bra med. Vi myser himla massa här hemma, särskilt vi fyra. Har spontana myskvällar, lagar mat ihop, gör pärlplattor och så hänger vi ute en hel massa på helgerna. Nyper mig i armen och blir helt sentimental emellanåt när jag tänker på hur fint vi har
fått det, att vi alla fick varann och ett fantastiskt hus med trädgård och alltihop. Att vi gillar att mysa allihop och att vi lyxar med varm choklad framför en sprakande brasa på helgerna. Sånt är så Otroligt fint och viktigt❤️
Jag använder ju bloggen lite som en dagbok och går tillbaka och tittar ’hur jag mått’ ibland genom att läsa gamla inlägg osv. Och läser man denna blogg de senaste månaderna är det ju oundvikligt att tro att jag är mitt deppigaste jag och behöver läggas
in på psyket typ. Och så är det ju inte. Men när jag mår som sämst behöver jag skrivandet som mest. Och den dör sorgen och saknaden, efter både mamma och Stina, ja den ligger ju i hjärtat och skave hela hela tiden. Och inland måste jag få ut lite
av det och då skriver jag en rad eller två.
Men på det stora hela är det fint, allt snnat liksom. Allt utom skavet i hjärtat❤️
Nuuuu ska jag fortsätta plöja lagtext hörrni! Tjipp
Du saknas mig mamma
Vet du mamma? Idag hade jag lönesamtal och fick veta att jag fick en fin löneförhöjning. Mest för att jag ligger lite efter i min lönekurva i förhållande till det arbete jag faktiskt utför men också för att jag är driven, kompetent och gör ett
bra jobb. Jag gläds åt det, det gör jag. Men fy fan vad jag saknar att dela mina framgångar med dig. Jag messade såklart Tommy direkt och berättade och han blev glad. Och gud ska veta att vi behöver cashen.
Men som vanligt är det nåt som saknas, i magen, hjärtat, halsgropen. Jag drömmer om dig och ältar en hel del just nu. Särskilt sista året och hur jag kanske kunde ha gjort saker annorlunda. Fast egentligen vet jag att jag gjorde allt jag kunde just
då. Vår tid var begränsad och jag la nästan all min lediga tid med dig och familjen. Ångrar inte en sekund av det. Men jag ångrar att jag inte stannade hemma sista veckan. Önskar att jag fattat bättre, att vi fått möjlighet att säga hej då på
riktigt. Önskar att både du och jag vågat beröra ämnet. Jag hade velat prata med dig en gång till. Men sen vet jag. Jag vet att du visste min kärlek och min odelade sorg och förtvivlan. Jag vet också att du visste att jag såg alla dina
känslor i ditt ansikte och dina ögon precis som du såg mina. Vi behövde aldrig svärta ner vår dyrbara tid med att prata om det oundvikliga. Istället gjorde vi mesta möjliga av varje minut av varje dag som vi fick tillsammans.
Älskade finaste mamma. Sorgen är så outhärdlig och saknaden gör så ont.
Längsta dagen i mannaminne
Hur lång kan en jävla dag vara? Pms från helvetet, skitnatt sömnmässigt tillsammans med födelsedag ensam med två tjejer med stort närhets- och aktiveringsbehov.
Jävligt dålig kombo och jag räknar ner minuterna till Tommy slutar jobba och jag får gå och lägga mig. Kom igen tiden, rulla på snabbare tack.