Du saknas mig mamma
Vet du mamma? Idag hade jag lönesamtal och fick veta att jag fick en fin löneförhöjning. Mest för att jag ligger lite efter i min lönekurva i förhållande till det arbete jag faktiskt utför men också för att jag är driven, kompetent och gör ett
bra jobb. Jag gläds åt det, det gör jag. Men fy fan vad jag saknar att dela mina framgångar med dig. Jag messade såklart Tommy direkt och berättade och han blev glad. Och gud ska veta att vi behöver cashen.
Men som vanligt är det nåt som saknas, i magen, hjärtat, halsgropen. Jag drömmer om dig och ältar en hel del just nu. Särskilt sista året och hur jag kanske kunde ha gjort saker annorlunda. Fast egentligen vet jag att jag gjorde allt jag kunde just
då. Vår tid var begränsad och jag la nästan all min lediga tid med dig och familjen. Ångrar inte en sekund av det. Men jag ångrar att jag inte stannade hemma sista veckan. Önskar att jag fattat bättre, att vi fått möjlighet att säga hej då på
riktigt. Önskar att både du och jag vågat beröra ämnet. Jag hade velat prata med dig en gång till. Men sen vet jag. Jag vet att du visste min kärlek och min odelade sorg och förtvivlan. Jag vet också att du visste att jag såg alla dina
känslor i ditt ansikte och dina ögon precis som du såg mina. Vi behövde aldrig svärta ner vår dyrbara tid med att prata om det oundvikliga. Istället gjorde vi mesta möjliga av varje minut av varje dag som vi fick tillsammans.
Älskade finaste mamma. Sorgen är så outhärdlig och saknaden gör så ont.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Många kramar och styrka till dig min fina vän! <3 Jag är helt övertygad om att ni båda gjorde det ni kunde i den fruktansvärda situationen <3 KRAM
Svar:
La-La Land
Postat av: Annso
Det var jag
Trackback