Today
Letade fram min gamla dagbok idag. Har inte skrivit i den sedan april 2011. När jag läste de senase anteckningarna ville jag bara gråta. Kände sådant fruktansvärt medlidande med den där tjejen. Gud vilken mess jag var. Så fruktansvärt liten och trasig, sorgsen och ynklig. Fylld av smärta i varje del av min kropp. Så fruktansvärt hopplös framtidssyn.
Så mycket som har hänt på ett år. Tänk att jag kan sitta här ett år senare och vara så fruktansvärt lycklig över allt jag har. Visst gråter jag ännu. Visst saknar jag så det gör ont. Visst minns jag och det gör ont. Visst drömmer jag och önskar. Men inte varje minut av varje dag. För varje dag går det en liten stund längre mellan de stora svackorna, smärtan lättar lite lite för varje gång. Har haft några tuffa veckor nu när jag tänkt mycket och saknat ännu mer. Men när jag läste de där anteckningarna så insåg jag har hur långt jag verkligen kommit det här senaste året. Det var befriande.
Imorgon sticker vi till Skåne och jag vill inget hellre än att berätta det för mamma. Men det är okej. För jag är lite starkare nu. Lite mindre skör. Mycket lyckligare.
God Natt Vänner!
Kommentarer
Trackback