PS

Idag är en av de där dagarna när jag saknar sådär molande. När det moler i hjärtat av saknad i allt jag gör. Jag är nöjd och kan vara glad men bakom det så ligger den där molande känslan av saknad och oförståelse över att du är borta. Det är konstigt men det är som att jag vissa dagar glider in i den där bubblan, där bara jag får plats. Jag är med och pratar och skrattar, men ändå liksom inte riktigt med.

Men det är aldrig någon som märker det. Det är i alla fall aldrig någon som säger något.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback