Vad som spelar roll och vad som betyder
Det är som med allt annat. Man kan få ett återfall men vad som spelar roll är ifall man dagen efter klarar att plocka upp sig själv från golvet eller inte. Man kan hålla på med sockeravvänjning i flerfaldiga månader men plötsligt finner man sig själv i spillror på golvet med en stor glassbägare och en sked i handen. Eller man har påbörjat en riktigt riktigt bra träningsrutin och plötsligt hamnar man i en svacka och ligger hemma framför TV:n en hel vecka. Och det är OK, bara man tar tag i det efteråt och återupptar sin sunda livsstil. Så det är vad jag ska försöka med nu, plocka upp mig själv från golvet. Sluta gråta över spilld mjölk, acceptera att gjort är gjort och fokusera helhjärtat på en underbar familj, fantastiska vänner, härliga kollegor, ett roligt jobb och annat festligt. Ny vecka, nya tag.
Nu fan gör jag det här. PUNKT.
Tack bästa Jempa för att du alltid är så klocka råd och styr upp mig när jag inte riktigt fixar det själv.
Och ikväll har jag och delar av min helt fantastiska familj kokat knäck och druckit glögg med pepparkakor och ädelost till. Så. Jävla. Gott. Och imorgon bär det av tillbaka till Uppis men först blir det optikern med mamma. Hoppas på att jag kommer fram till Uppsala innan onsdag morgon gryr. Tänkte jag skulle lyckas komma iväg och träna på onsdag morgon innan jobbet för på kvällen ska jag och två kollegor på bio! Yeey! Cornelis ska vi se, ska bli kul för jag tycker så mycket om mina kollegor, hela bunten.
Men nu är jag fasligt trött. Var uppe med tuppen imorse. När Mats for till jobbet tidigt imorse gick jag ner och satte mig på mammas sängkant ett par timmar.
Nattinatt.