What a night

Okej, seriöst.
Ikväll var jag med om något inte så roligt. Kan vara ett av de största mest pinsamma I-landsproblem jag varit med om.
Står i kassan och ska betala. Önskar 200 över beloppet. "Medges ej". Okej, ta på bara summan då säger jag självsäkert, jag vet ju att jag förde över pengar igår. Ännu ett "medges ej". Snacka om att det började gå runt i huvudet och att folk i de andra kassorna stirrade. En kille erbjöd typ 5 ggr att han kunde låna mig pengarna, betala det. Jag sa bara nej, nej och tänkte febrilt för att komma på ett sätt att tjacka 200 spänn (Jag sa inte ens "Tack ändå" fast han var den ende som inte tyckte att hela situationen var pinsam utan faktiskt erbjöd något snällt. Jag skäms över att jag inte ens sa "Tack ändå", fan).  Hur som helst kilade jag därifrån o bad dem spara varorna bakom kassan. Det kunde de göra, i en halvtimme. Ringde mamma som föreslog syrran. Ut från affären kilade jag, blossande röd i ansiktet (men det var jag ju som tur var redan innan, från spinningen haha), sms:ade syrran om att sätta in 200 på mitt konto. Fick inte svar direkt, tog en buss, kom nästan ända hem innan syrran ringer. Jag slänger mig av bussen, syrran den ängeln sätter in pengarna på mitt konto och jag springer hela vägen tillbaka till Ica. Och när jag kommer 34 minuter senare har de precius burit ut varorna. Det var bara att börja om från början. Väl hemma upptäckte jag att jag aldrig godkänt överföringen av pengarna, klant! Tack syster, du är bäst och jag är slösaktigast i världen med mina pengar.

Så kan det gå. Spinningen var jäkligt kul ialla fall, ska jag nog fortsätta gå på.

Today:




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback