Simpan-saknad
Cirkus femton minuter efter mitt sura inlägg om att det aldrig bara kan vara helblå himmel var alla moln borta och jag gick ut och lade mig på gräsmattan under en klarblå himmel. Om ni visste vad jag saknar Simpan dagar som denna. Jag saknar att komma hem efter en heldag på beachen med rödrosigt ansikte, sand mellan tårna och ett salthavs-rufsigt solblekt hår och bruna ben. Det är en speciell känsla att komma hem efter en sådan dag när man bara varit lat, solat, läst lite i en bok och badat i havet, ätit 4 calippo och känner sig alldeles pirrig av lycka i kroppen bara för att man mår så satans bra. För att man har haft en fantastisk dag på stranden med fantastiska vänner.
Ja, den känslan saknar jag.
Igår:
Ett litet urval av alla bilder haha. Satan vilken linslus jag är haha Oklart vad Mackan och Jempa håller på med på sista bilden?
Nej ni mina vänner, nu ska jag kila ut och lägga mig på gräsmattan en stund till. Var tvungen att ta en liten paus från solen nu när den är som allra starkast. Matpaus har jag haft. 5 mackor av mitt favoritbröd, det är ungefär vad man orkar med att laga till en söndag som denna.
Senare blir det högst troligt en promenad ner till stan för att leta upp cykeln som jag parkerade någonstans på fyllan igår samt möta upp Jempa och hennes Mr X för en fika i solen. Kanske kan det bli en glass med!
Latero