La-La Land

Har funderat rätt mkt på sistone. Sedan jag tackade ja till jobbet i Uppsala har tankarna varit rätt många. Jag funderar mycket över vad jag söker? Eller om jag istället flyr från något? Varför kan jag inte bara som alla andra och nöja mig någon gång? Varför ska jag alltid vara påväg någonstans och aldrig aldrig vara nöjd precis här och nu? Varför trasslar jag in mig i destruktiva relationer och blir involverad med helt fel personer? Det är som att jag dras till skit ibland. Äh, fan, jag vet inte. Är bara trött på att ständigt vara påväg, aldrig bara stanna upp och känna mig nöjd, glad och tillfredsställd just där jag är där och då. Precis när jag börjar nå den där känslan av tillfredsställelse kommer jag på något nytt som jag borde uppleva, söka mig till, uppnå. Ständigt detta sökande. Men efter vad?
Jag vet fan inte.

God natt.