La-La Land

Jag och min mobil har ett litet speciellt förhållande. Den är nödvändig men samtidigt klarar jag liksom inte riktigt av att ha den nära. Allt som oftast är den på ljudlös och när ljudet väl är på går det kalla kårar längst ryggraden när jag hör att den ringer, en känsla av stress uppstår. Varför är det såhär? Kan inte sätta ord på känslan riktigt och jag vet inte vad det är jag är mest rädd för; Att den ska ringa eller att den inte ska göra det? O det blir bara värre o värre.
Nästan alla jag känner sitter konstant med mobilen nära och häver sig över den så fort den ringer med glädje strålande ur ögonen, som att de känner sig speciella för att just deras mobil ringer. Varför har jag inte den känslan? Jag är nog inte ett barn av min tid helt enkelt. Bara att inse. Hahaha

Men jag ska försöka skärpa mig alltså.

Det är sällan numer som ni ser mig med en mobil i hand på fest(Den ligger allt som oftast på ljudlös i jackfickan). Nej nej, oftast är min hand upptagen med ett glas rött /rosé eller gärna en Mariestad. That´s me! Haha

Ciao