overklighetskänsla
Fan alltså. Jag kommer aldrig palla att vara arbetslös. Jag vill verkligen inte vara det, jag kommer inte överleva tristessen. Det har snöat kanske en decimeter inatt. Förut så frågade jag mamma om jag skulle skotta bort det som var på uppfarten. Mamma sa: "Äh, det behövs inte, det töar snart bort. Om du inte verkligen vill alltså haha". Jag med bitterhet i röst: "Jag vill!". Fattar ni nu hur uttråkad jag är. Jag skottar en hel jävla uppfart full med blötsnö, utan att jag ens behöver. Min tillvaro är inte helt ok just nu. Det gör mig deprimerad att inte ha ett jobb eller skola att gå till på dagarna.
har kollat runt på lite jobb o dragit iväg någon ansökan iaf. Mer än så blir det väl inte idag. Ska snart sätta igång o laga lite käk till föräldrarna i huset. Vart jag än går åker jag visst på att laga mat. Livet som kvinna? Nej nej, ett olyckligt sammanträffande är vad jag skulle kalla det. Eller möjligen att jag är så otroligt jävla snäll.
So Long
har kollat runt på lite jobb o dragit iväg någon ansökan iaf. Mer än så blir det väl inte idag. Ska snart sätta igång o laga lite käk till föräldrarna i huset. Vart jag än går åker jag visst på att laga mat. Livet som kvinna? Nej nej, ett olyckligt sammanträffande är vad jag skulle kalla det. Eller möjligen att jag är så otroligt jävla snäll.
So Long
Kommentarer
Trackback