La-La Land

Idag har jag rullat omkring i min lilla rullstol hela dagen. Det är svårare än det ser ut vill jag lova...Det går åt höger när man vill åt vänster osv! Man tänker helt knasigt. Och alla blickar man får sen då, det är nog ändå värsta! Det är svårare än man tror att vara oberörd av allas blickar, det är det. Tur att min vän Petrus var med som moraliskt stöd när jag var och handlade förut! Tack för det! Ja låt oss aldrig behöva bli rullstolsburna.
Annars har det varit en lugn dag, är inte en bakis. Jag har bara en allmänt seg dag, när jag myser lite i soffan med senaste avsnittet av Greys anatomy och vanished, så nu ska jag återgå till det.
Ciao